Vem för studenternas talan?

Imorgon, 22 februari, arrangerar Liberala Studenter en manifestation mot kårobligatoriet. Bakom paroller om att föra studenternas talan döljer sig dock en politik som effektivt skulle minska studenters inflytande vid landets högskolor och universitet. Såhär skriver Vänsterns Studentförbund om kårobligatoriet i sitt principprogram:

En stark och väl fungerande studentkår är en nödvändighet för att studenternas ekonomiska, utbildningspolitiska och sociala intressen skall kunna tillgodoses. Kårens verksamhet är enormt bred, innefattande bland annat sociala och kulturella aktiviteter, idrottsaktiviteter, utbildningspolitiska frågor, studievägledning och ekonomiska lån. För detta krävs en lika bred och demokratisk representation och studentuppslutning. Studenterna är i sin tur beroende av kårens styrka för att vara förvissade om att deras talan förs gentemot universitetsledning och gentemot styrande politiker på kommunal och nationell nivå.
Till detta krävs inte minst ekonomiska resurser. Kåren är i högsta grad beroende av studenternas medlemsavgift för att kunna bedriva en sådan verksamhet. Kåren kan här liknas vid ett samhälle i miniatyr, upprättad för och av studenter. Den skall arbeta för samtliga studenter på dess högskola eller universitet. Därför är det även rimligt att alla studenter är anslutna till en central kår samt betalar en skälig avgift för denna. Först i och med detta kan kårens styrka, dess demokratiska representation och studenternas jämställdhet garanteras. VSF ser heller inte att kårobligatoriet inskränker föreningsfriheten, då kåren på så vis snarare är att likna vid en folkförsamling än en förening.